Låt oss överväga att ingenting är omöjligt, att telepatin mellan en tanke och att verklighetsförankra endast går genom ett beslut.

Existerar en slutdestination? 

Inledning: storhandelsbesök. Syfte: att just handla. Resultat: en ständig brottningsmatch mellan mejerikylens hyllmeter av Tetra-utbud och velandet. Ska jag handla filmjölk eller yoghurt? Filmjölk? Yoghurt? Tänk om (läs när) jag vaknar morgon därpå med den svettiga insikten att jag visst fattade fel beslut inne på ICA eftersom att jag i efterhand absolut inte kan förmås begripa varför det ena valdes framför det andra.

När blir rätt fel och felaktigheten rättvist bedömd? 

Snart tjugosex år gammal har jag lusläst horoskop i fördömelse, hundratals KBT- och livscoachminuter har stundvis hjälpt mig att berika värdet i beslutskraften. Att ensam försöka fånga nyansen av antingen vitt, svart eller brandrött är för mig en lustig lärdom.

Hur många är vägvalen?

Mamma bestämde att vi skulle käka anka till middag. Jag att vi skulle se Inception därefter. Det kändes bra.

Sortera en känsla. Begrunda dess innebörd. Uttala dess tyngd.