Det är först nu jag inser att fredagen den 13:e just har passerat mig utan beröring (bortser uppkomsten av värsta sortens lårkaka tack vare en mindre insident involverande 20liter fryst kolarippel på jobbet). Ingen överdriven vidskeplighet. Ingen otur. Peppar, peppar.

Och här nedan har vi en bild på Yum-Yum och Malte. Nyinflyttade hemma hos mamma och Daniel och bästisar redan efter två dygn. Jag har alltid betraktat mig själv så långt ifrån en hundmänniska som det går att bli men nu dör jag. JAG. DÖR. Pratar löjligt och gör ifrån mig små gnyn så fort mor mms:ar nya bilder på valpisarna.

I morgon åker farfar, farbröder, far, respektive, Frida och jag till Stockholm på en miniweekend.