Tisdag i P4. Extra med Lotta Bromé. Mellan programmets telefonsamtal, diskussioner och monologer (om säkert väldigt aktuella ämnen) spelas Lynn Anderson. Ljuden blir allt mer avlägsna och jag nickar till. Inser snabbt att jag aldrig kommer att lyckas hålla mig vaken den sista timmen av bussresan med Länstrafiken.

Jag har genomrest Sveriges många hörn och kanter, är full av intryck och tom i magen. Lunchen gick förlorad (lär mig aldrig att äggmackor inte är ett bra alternativ till matsäck), och utbudet av smörgåsar på Pressbyrån har aldrig varit bland de bättre. Men det gör inte så mycket. De första hundra sidorna ur Primtalets Ensamhet har inte snabbat på min aptit. Roffar ändå åt mig en ost- och skinkfralla. God.  

Solen hälsade mig välkommen när jag anlände igår, och nu känner jag mig något så när som på installerad. Avslutade mitt första arbetsplats för ungefär två timmar sedan (06:00 - 12:45). Sitter på stationshusets bibliotek och lånar nätverk. Det får fungera tills vidare.

Vi hörs snart.