28/10

Coca Cola, ett rör Berocca Boost och en sockersötare variant av jägarsnus. Inte mycket till matsäck än, mer en väldigt ickestabil grund och det godaste tecken på vilken frihet det är att få bestämma över sig själv och sitt. Kan inte minnas att det ens var tillåtet att packa på sig en tablettask Salta Katten till Rydskogen under onsdagseftermiddagarna på fritids. Jag hatade att gå till skogen. Och nu förstår jag varför.

Tänker att provet får gå som det gå i morgon, med tanke på att det är första gången. Jag har inga goda erfarenheter av första gånger. I brist på lycka och framtid eller överflödiga hejarop och "du är du inte så tokig i huve' ändå" så vet jag att i morgon kommer att, utan facit i handen, gå ok.

28/10


26/10


25/10

Springer mellan vardagarna. Irriterad, arg, kluven, stressad, rastlös, uttråkad, frusen, frustrerad. Psykbryter ihop. Tappar fattning om kontroll och struktur. Snubblar över mig själv i språng på syselsättning. "Nej men hej lilla vän, där ligger ju du som är jag. Kul! (Hör Maria Montazami)". Känner mig sådär vilsen och ynklig som det bara går att göra när du har mens. 

Två timmar senare: Nu har jag flyt.  

22/10


20/10

Tillbaka på ruta ett. Händerna i byxfickorna.

Hamnade i den här jävla mellankrigstiden och känner mig lika oinspirerad som en slät tallrik snabbmakaroner. Behöver ett par skott i råttan och en flaska extravagant tomatketchup. Är det för mycket begärt? Eller? ELLER?! Tills dess cyklar jag ner till stan och handlar fina blyertspennor och en ny linjal. Nästa vecka ska jag skriva högskoleprovet för första gången någonsin. Hela mitt liv hänger på det där jävla provet.

Förresten så tycker jag att det är en rättig mänsklighet (oj, kul!) att hångla och ömsesidigt hånglas. Den som inte håller med kan hålla käften.

Tack för att du lyssnat.

18/10

Jonathan Johansson – Stockholm



15/10

Är på semester. Drog söder över. Hälsar på Skåne. Återkommer måndag.

9/10


6/10

Naw. Sällskapssjuk kille kryper upp i knät. Hallååå. Uppmärksamhet. Klia på mig rå! Jag spelar svårflirtad. Ger efter när han sträcker ut sin pälsbeklädda kropp över tangentbordet, sträcker på halsen och tindrar med valpögonen. Kliar, kliar, klappar, kliar, myser. KRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRR.


Tack för tacket. Älskar dig också. Kattjävel.


PÅ VÄG HEM 5/10

X2000. Det enda jag har sett sen halv elva i förmiddags och fortfarande ser (lögn: passerade precis förbi resans första gigantiska, gula snabbmats M. Drar en lättnadens suck. "Ah. Civilisation") är skog. Furor. Björkar. Avgår precis nu från Söderhamn. Plufsig i ansiktet på grund av omväxlande sömnförhållanden på tåget och bistrons helt fantastiska bryggkaffe. Fri påfyll dessutom! Magknip på köpet!

Du förstår. Jag är på väg hem nu.

Jag ser inte den här nordliga "turen" som ett nederlag eller misslyckande. Tvärtom. Världens bästaste lärdom (igen). Det är upplyftande att inse (åter igen) att det finns saker som jag värdesätter och prioriterar betydligt högre än nya bostadsorter, okänd terräng, "pröva vingarna" och ett halvhjärtat bageri. Tillåt mig att vara klyschig: trygghet, familj, vänner, hjärta, själ och en gnutta passion.

1) Södra Sverige är helt fantastiskt. Linköping hör därtill. Åre är ok.
2) Frida och jag har världens mysigaste lägenhet. Jag vill tapetsera om och rusta klart mitt sovrum. Inte dela sängkammare, porslinstraktor, golvbrunn, disk, tandborste, skvaller och snusk med sju andra säsongare under samma tak. I brist på fritidssysslor gå på after ski sju dagar i veckan, dricka fatöl och bli försunkad.
3) Jag vill älska att gå till jobbet, brinna och utvecklas på min arbetsplats, inte kränga på norrmän och skidentusiaster överprisade medelhavsluncher, fattiga räkmackor eller lattes.
4) Mamma och jag ska mysa i helgen. Framför Idol. Det har du rätt till att kunna göra varje helg. Helst varje dag. Helst med alla dina vänner också.


4/10

"Smärta är bara en annan typ av känsla". Har tandvärk upp i örat och önskar att jag vore lika stencool som min syster.

2/10

Idag hatar jag Åre.

Först och främst. Jag blev förvarnad. Efter igårkväll har jag varken fått mersmak av säsongslivet eller färgstarka Bols-drinkar. Startar dagen med att vakna dålig i buken, tolv minuter in på mitt arbetspass. Käften och hela jag osar av hårspray, svett och de rostade rödbetorna som jag nattåt och både fick ner och upp vid 01:00-snåret. Tänker: Jag stannar hemma. Lunkar ändå till bageriet.

Räddas av järpar i gräddsås (gräddsås med järpar). Genomlider dagen. Ursäktar gästerna för gäspningar rakt upp i ansiktet. Tycker synd om världens ynkligaste mig själv. Vill att mamma ska komma och ta hand om sin spritförgiftade dotter.

I morgon jobbar jag min sista dag.



27/9

Höjden av snålhet: Boka samma tågresa genom Veolia istället för SJ eftersom att det besparar kontot med åtta kronor.
Höjden av snålhet II: Smora in din fnösiga kropp med Canola Oil & Q10 Rich Care Hand Cream när din standardkroppkräm tagit slut och är för dyr i Åres samtliga butiker.
Höjden av lathet: Surfa fram resultatet i kvällens Idol-kval istället för att sträcka sig fram och sätta på TV'n när programmet i fråga direktsänds.

Har jag berättat att jag kommer hem om en vecka? Inte?

Jag kommer hem om en vecka.

26/9



Snabbis: Och där satte jag precis på burkTV'n. 101 DALMATIIINER! Tänk att jag visste att det skulle komma en världsabra anledning till att inte resa sig från soffan idag! *Klappklappklapp*


26/9

Jag har genomlidit en hel dag utan en endaste kopp kaffe. Visas tydligt på lurens stegräknare.


VELKOMMEN TO MY CRIB PT.4 23/9



Sista delen ur "Välkommen till nästan hemma hos Hanna". Sovrummet på uppskattningsvis 12 kvadratmeter ligger på plan två. Här finns en snurrfotölj. Vägguret är batterilöst sen dag ett. Det är få saker som är så stressande som ljudet från tickande klockor. På hyllan står mitt klipp-och-klistra-album och ett magasin med ett omslag prydandes av Henrik Lundqvist. Henke är mitt frikort.


En mindre trave böcker, nattduksbord och öronproppar.


Och här är jag i välbekanta lakan. Klockan är strax efter 22 och jag borde verkligen, verkligen, verkligen sova. Istället så ligger jag och lyssnar på James Blunt som om det vore världens självklarast grej. Känns finfint.


22/9

Karin och jag myntade hos oss själv, över fruktdisken på ICA Maxi, att "du inte ska nöja dig med något mindre än det bästa". Förvisso så handlade det vid den stunden om kvalitén på israeliska apelsinen.

Idag sa jag hej, tack och nej i ett. Åre har väldigt många andra fina arbetsplatser. Något som jag både fick se och smaka på under arbetsintervjuerna i tisdags. Det ska kännas i hela kroppen när det är rätt och där jag är nu kittlar det inte det minsta bakom naveln. Bre frukostmackor åt andra är liksom inte min grej. Och är det någon som i vanliga fall älskar allt som stavas pålägg och smörgåsar så är det jag.

Nej, idag tackar jag citrus!

TRÖTT 21/9

Tro på katten att det inte alltid blir som du förväntat dig. Är förväntningar för färskingar? Jag är fortfarande ny här.

Svär (fa-an) över att jag inte orkar ta till vara på dagar som den som varit idag. Jag trodde att flytten norr över var en självklart inkörsport till ett renodlat fjällaliv. Termosfika och toppluva. Fauna och flora. Att jag varken rakat benen på två veckor eller druckit en droppe renat sen jag kom upp räknas inte.

Men nej. Tills vidare, innan jag hittar rätt, kommer jag fortsätta somna under de hatade, orangea fleecefiltarna (elementen fungerar tydligen inte), däcka i soffan mitt på ljusa dagen och dregla i sömnen över de första sidorna i "Älskad Syster".

Nya tider komma skall.

Och just det! Jag har ju gjort en "Borta pest, hemma bäst"-spellista i dagarna. Dämpar Linköpingslängtan.

+ Borta pest, hemma bäst

20/9



Notering:

Viktig dag.

(Viktig dag har gått bra.)

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0