Baksidan av att aldrig tankat ner något (ok, Love And Other Drugs för ett par månader sen, mest för "skojs skull") är alla dessa fantastiska serier och filmer som jag gått miste om under åren. Jag är uppväxt i en villa där TV-kanalerna sträckte sig mellan basutbudet av SVT och TV4 och där internetuppkopplingen och DVD blev aktuell först efter 2004. I en lägenhet där mamma svor högt över modemräkningen den månaden jag upptäckte pojkar och Lunarstorm och där det inte kom på tal om att bänka sig framför något stämplat med åldersgräns. Och inte ha åldern inne.

Igår låg Dexter i brevlådan. Pausar så fort jag bara måste spring på toaletten eller när äggklockan piper dags-att-smita-ner-i-tvättstugan. Kan tyvärr inte ägna mycket tid åt annat.